När svenska varv och bilmärken gick i graven sjösattes historiska räddningspaket. Hela samhällen mobiliserades. Idag står vi inför en omställning som är hundra gånger större och går minst tio gånger snabbare, men den politiska tystnaden är hyffsat total. Jag är bokstavligen mörkrädd över den sittande regeringens, och samtliga riksdagspartiers, monumentala okunskap och nonchalans inför den AI-tsunami som så smått börjat vråla in över Sverige. Ketchupflaskans röda guld rinner tungt nedåt mot flaskans öppning, och strax kommer allt på en och samma gång.
Det här är ingen avlägsen framtidsdystopi. Det händer nu. Medan våra folkvalda debatterar gårdagens problem, försvinner hela yrkeskategorier i tysthet. Microsofts AI-chef, Mustafa Suleyman, gav nyligen alla tjänstemannajobb 12 till 18 månader innan de är helt automatiserade. Anthropics VD, Dario Amodei, förutspår att hälften av alla ingångsjobb försvinner inom fem år. För Sverige talar prognoser från bland annat Handelsbanken om att nästan var tionde jobb kan försvinna inom ett decennium, om AI-adaptionen går snabbt. De två första överdriver nog rejält för att påverka sin aktiekurs. Den sistnämna är nog typiskt bankmannaförsiktig. Låt säga att det hamnar mittemellan. Vi snackar Ragnarök!
Detta är inte en vanlig strukturomvandling. Det är en total omskrivning av samhällskontraktet. Ändå är den politiska responsen ett vakuum. Häromdagen gick statsministern ut med en presskonferens där det talades om hur viktig en svensk språkmodell var. Ja, för 2 år sedan möjligen. Inte idag. En regering från “motsatta sidan” hade sannolikt inte alls gett nån bättre respons i frågan, så det handlar inte om vänster eller höger. Det handlar om inkompetens och/eller ignorans.
Eller möjligen den politiska 4-årscykeln: Våra politiker styrs av 4-åriga valcykler, en tidsrymd som är en evighet i AI-utvecklingens tideräkning. Varför ta ett obekvämt, kostsamt och potentiellt impopulärt beslut idag, som skulle gynna Sverige på längre sikt, om det inte gynnar politikern de närmsta åren? Jovars, så tänker även VD:ar som styr våra företag, och inte blir det bättre av det direkt.
När hundratusentals löntagare ersätts av AI-system som inte betalar inkomstskatt, vad händer med finansieringen av vår välfärd? Forskare vid Lunds universitet och nationalekonomer varnar för att hela skattebasen riskerar att erodera.
Sverige, som en gång var ett föregångsland inom IT, har hamnat på efterkälken. Medan länder som Singapore och Sydkorea investerar massivt i nationella program för omskolning och livslångt lärande anpassat för AI-eran, famlar svenska politiker i mörkret. Riksdagspartiernas AI-politik är en skrämmande läsning i okunskap och brist på vision. De håller för fullt på med att suboptimera dagens förhållandevis oviktiga problem, och släpper helt morgondagens gigantiska problem. Och med det menar jag torsdag nästa vecka!
Det är dags att sluta låtsas som att små justeringar i arbetsmarknadspolitiken, eller några projektmiljoner hit eller dit, kommer att räcka. Vi står inför ett paradigmskifte som kräver reformer av en skala vi inte sett i fredstid, och inte ens i krigstid (fast på lite avstånd). Vi måste på allvar börja diskutera radikala lösningar som idag avfärdas som utopier:
Storskaliga investeringar i utbildning · Skapa ett nationellt krafttag för livslångt lärande med fokus på de unikt mänskliga förmågor som AI (ännu) inte kan lösa. Samt utbilda befintlig arbetskraft i hur de kan använda AI för att ge deras talang och expertis superkrafter. Inte bara låta andra länders företag springa fortare med hjälp av AI.
Medborgarlön/basinkomst · Säkerställa en grundläggande ekonomisk trygghet för många när traditionella lönearbeten försvinner i stor skala. Detta ger människor en rimlig chans att omskola sig, starta företag, ägna sig åt kultur, vård av anhöriga och ideellt arbete – allt det som AI inte kan ersätta.
Detta är inte längre en teknisk fråga för experter, det är den definierande samhällsfrågan för vår och kommande generationer. Att fortsätta stoppa huvudet i sanden är inte bara naivt, det är ett svek mot framtida generationer. Politiker av alla färger måste vakna nu, gärna innan torsdag nästa vecka!
/Rickard Eriksson
Rickard startade världens första sociala medium LunarStorm för 30 år sedan. Det förändrade sättet att umgås för fler än 2 miljoner svenskar. Sedan några år tillbaka är han helt fokuserad på AI, och har hjälpt fler än 6 000 företag och offentliga verksamheten att få mer gjort och med högre kvalitet med hjälp av AI. Rickard är alltså stor förespråkare av AI, men på rätt sätt, och i rätt miljö.
