Tänk dig en gång i tiden när tönten Anders föreslog att de kanske skulle så några fjantiga små frön och tålmodigt vänta där medan grödan växte till nåt ätbart. Hårdingen Jens dundrade av skratt och gav sig åter ut med sina tuffa polare för att fälla ytterligare några stackars mammutar. Men det var för sisådär 12 000 år sedan. Övergången från jagande och samlande vagabonder till bofasta bönder var nog en lång och konfliktrik tid. Nu vet vi sedan länge att det blev som Anders försiktigt trodde. Och Jens får skjuta älg som hobby en gång om året, och growla till Slayer i sin Man Cave.
Men nu är vi där igen – 12 000 år senare. På ett helt annat sätt. AI ställer allt på ända. Och på några år istället för kanske tusen år. AI är ett buzzword som alla slänger sig med, för det driver försäljning och börskurser. Och som med allt annat är det möjligen överdrivet och uppblåst. Men låt oss för lugnets skull ge AI ynka tredjedelen av denna uppmärksamhet. Även i detta blygsamma scenario måste vi faktiskt alla stanna upp, reflektera och agera skyndsamt!
Alla teknikskiften i världshistorien, trots tandagnissel, har gjort att fler fått jobb. Fast kanske inte som gråterskor, iskarlar, repslagare, biografpianister m.fl. Teknikskiften har hittills drabbat lågutbildade och lågavlönade främst. För första gången någonsin verkar det som att detta teknikskifte snarare drabbar dem som är högutbildade. För AI är bra på det vi grejar med på kontoret varje dag, men urkass på det som elektrikern eller undersköterskan handgripligen gör ute på fältet. Hårdrocks-Jens Tinder-profil kommer alltså vinna fett över fjant-Anders 2026 – om man hårdrar det något.
Men här kommer plottwisten. Det handlar inte om att AI tar jobb. Det handlar om att AI förstärker dem som redan kan sina saker. En jurist som behärskar AI gör på en eftermiddag vad som tidigare tog en vecka. En marknadsförare som förstår verktygen producerar kampanjer som konkurrenterna inte ens kan drömma om. En projektledare som vet hur man promptar rätt får plötsligt en hel analytikeravdelning i fickan.
AI är inte en ersättare. Det är en multiplikator. Men, och det här är det avgörande, den multiplicerar det du redan kan. Har du noll koll blir resultatet trams. Har du djup kompetens får du superkrafter!
Problemet är att de flesta behandlar AI som Fragglarnas allvetande skräphög, som man ställer dumma frågor till. De skriver ”gör en marknadsplan” och förväntar sig guld. De får medelmåttig sörja och drar slutsatsen att AI är överhajpat. Samtidigt sitter konkurrenten och levererar på en helt annan nivå – för hen förstår hur man faktiskt arbetar med verktygen.
Det här skapar en ny klyfta. Inte mellan dem som har AI och dem som inte har det, för alla har ju tillgång. Utan mellan dem som vet hur man använder det och dem som bara leker med det. Och den klyftan växer för varje månad.
Svenska företag och organisationer måste vakna. Det räcker inte att köpa Copilot-licenser och hoppas på det bästa. Medarbetare behöver förstå både möjligheterna och begränsningarna. De behöver lära sig att ställa rätt frågor, verifiera svar och integrera AI i sina befintliga arbetsflöden. Annars får vi en generation som tror sig använda AI men egentligen bara producerar elegant formulerad nonsens.
AI är större än övergången från jägar-/samlarsamhället till det bofasta jordbruket. Och hela den industriella revolutionen är bara ett glapp i kurvan i sammanhanget. Sug på den karamellen.
/Rickard Eriksson
Uppfinnaren av världens första sociala medium LunarStorm som 2 miljoner svenskar vuxit upp digitalt med. Idag har han, via sitt utbildningsföretag Nischad Utbildning, utbildat snart 6 000 företag och offentliga verksamheter i praktiskt och konkret användning av AI i jobbet.
Orkar du inte läsa? Luta dig tillbaka och se NotebookLMs AI-videosammanfattning av Rickards tankar.